Direktlänk till inlägg 8 april 2009
Inspirationen till det här inlägget är långt ifrån behaglig. Vi snackar timmar av långsamt arbete med detaljer, och uttråkat surfande. Vi snackar kaffe. Vi snackar koffeintabletter. Och vi snackar sluddrigt så att ingen fattar. Och vad snackar vi om? Sömnbrist såklart.
Nu är inte detta det värsta jag varit med om i vakenheten hjulspår. Jag har varit vaken en hel dag för att efteråt vara vaken på ett café till morgonen för att sedan spontanresa till Köpenhamn utan att egentligen göra mer än att titta, äta en pizza, åka hem och få ett argt telefonsamtal hemifrån. Jag har ingen aning om hur länge jag var vaken. Man har ju sällan det. Jag vet bara att nu är jag trött och vill sova, och jag vet att jag har en punkt om just detta på min lista över blogginlägg som jag ska skriva.
Jag gör ofta så på lov: ignorerar att sova för jag vet att jag inte behöver gå upp imorgon. Lika mycket ignorerar jag det faktum att jag får känslan av att en dag är grovt förslösad om jag vaknar runt tre på eftermiddagen. Resultat: arga texter. När jag behöver sova blir jag bekräftelsesjuk och känslig för att bli överglänst. Resultat: texter om utanförskap och ensamhet.
En gång i tiden kunde jag bara skriva på natten. Det kan vara väldigt förlösande eftersom omdömesförmågan är som en maskin som börjar skära sig när den inte får vila. Och när maskinen inte får bearbeta känslointrycken ordentligt kommer de ut i lustiga former som man inte alls skulle tillåta om det var "på riktigt". Jag brukar poängtera att det är viktigt att låta allting flöda ganska obehindrat i råtexten för att inte bli hämmad av sin egen självkritik.
Innan man ger sig in i sömnlösheten ska man veta ett par saker:
Texten kommer antagligen bli skitdålig innan den bearbetas, och kanske även efteråt. Däremot kan man ha tur och råka snubbla över lite härliga idéer och formuleringar.
Att hålla flera bollar i luften när man behöver sova är så gott som omöjligt. Jag kommer hela tiden av mig i meningarna när jag skriver detta. Det krävs en hel del koncentration för att få satserna rätt.
Det är inte kul. Alls. Det är inte kul att vara sömnlös ensam, och om du är med andra är det svårt att sätta sig ner och börja kladda. Men å andra sidan, det är oftast inte outhärdligt heller.
Jag vet inte riktigt om jag lyckats dela med mig av några egentliga skäl att testa tips nummer 34. Det får jag skylla på att omständigheterna gör mig virrig och lat. Det gäller att se mellan raderna i det här inlägget för att nå pudelns kärna. Just nu är den förbannat fluffig.
Jag har lyssnat klart på fågelsången och de första morgonpendlande bilarna. Godnatt. Vi ses väl.
P.S Ofta blir trötthetstexter ganska långa.
#34 Skriv under extrem trötthet
Tidsåtgång: Kortsiktigt så tjänar du tid, eftersom du förlänger ditt dygn. Långsiktigt förlorar du tid eftersom du kan bli slarvig med pengar och saker, och behöva flera dagar av normal sömnrytm innan du blir dig själv igen. Skrivandet kanske tar någon timme, om det över huvud taget ska vara värt det.
Nackdelar: Du blir sur och vresig. Du börjar slarva bort saker, och när du tappat pengar och nycklar kan du varken köpa pennor och papper, och illasinnade människor kan bryta sig in i ditt hus och stjäla dina verk. Du blir trött.
Fördelar: Sinnet öppnas på vid gavel när det oftast lite för starka behovet av självkritik försvagas. Du kan få för dig att göra märkliga saker som senare kan inspirera till texter. Du behöver inte nödvändigtvis åka till Köpenhamn. Du utforskar ditt känsloregister och får svaret på frågan: Hur förändras jag när jag blir riktigt trött?
När sommarenkänslorna ökar i anspråk följer skrivandet med. Ni skriver väl? Det gör jag i alla fall, på en novell som inte vill sluta knuffa och buffa innanför kraniet oavsett hur mycket annat jag har att göra. Och just nu är det ganska mycket. De ko...
Om ungefär en timme sätter jag mig i förflyttning. Jag kommer att vara stilla 20 minuter på centralen, sen blir det rörelse non-stop i fem timmar. Det är inte tungt, för jag kommer att komma fram till en stad som jag knappt känner, som förhoppn...
Vi författare vill skriva. För somliga är det svårt att inte göra det. Det tycks inte finnas någon begränsning för i hur många olika ordningar vi kan peta ihop ord på, trots besvärliga regler som "måste" följas. Ibland känns själva författarkon...
Förhoppningsvis har du drömmar. Kanske är det konstnärliga drömmar. Kanske, bara kanske, vill du ge ut en bok, en skiva eller en annan typ av samling av det du gjort. För övnings skull låtsas vi att den är klar. Tänk dig nu att du går omkring i en ...
När jag var liten prenumererade jag på Kalle Anka & Co. Jag minns en serie där Kalle blev superkändis på att skriva böcker, efter att ha köpt en bok där alla världens klassikerromaner finns sammanfattade i en eller ett par meningar. Det är ju inte s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 | 9 | 10 |
11 |
12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 |
19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | |||
27 | 28 |
29 | 30 | ||||||
|