Jag brukar jämföra olika saker med mitt minne. Mitt intresse för bandy är ungefär som mitt minne. Folks vilja att sticka ut är som mitt minne. Idrottshallskaffe är som mitt  minne. Riktigt, riktigt klent. 

 Post-it-lappar däremot är ungefär som mina idéer. Många, lätta, och färgglada. De råkar också vara det kanske bästa sättet att fånga de här idéerna innan de flyter iväg. För de flyter alltid iväg, även om jag upprepar dem för mig själv i flera minuter. Det är frustrerande att sätta sig ner för att skriva ner en toppenidé och inse att den inte var så bra på papper. Då har den redan tagit upp hela hjärnan (eller de 10% vi använder) under en lång stund, när man istället kunde byggt vidare på samma idé till något bra, eller kunnat slappna av och njuta av solen. Idéer måste alltid ner så fort som möjligt. Då kan de bevaras lätt, eller sållas bort snabbare.  

I fredags knallade jag runt lite hemma hos en bekant, och upptäckte att han hade satt upp flera Post-its här och var i lägenheten. Jag visste redan att han hellre byggde en hög av Post-it-idéer än, som jag, samlade dem i en bok. Han hade till och med satt upp Post-its här och var med peppande meddelanden - till sig själv.På vägen därifrån satt jag på bussen med en annan bekant. Utan förvarning skrev hon upp en komplimang på ett Post-it-block och satte på bussrutan. Och mina kugghjul började snurra.

Nu är min spegel nästan täckt av dumma och djärva idéer. Jag har satt en lapp med stora bokstäver i mitten där det står: "Varför har jag inte gjort det här förrut?" 

 #35 ...och en Post-it på det

Tidsåtgång: Tio sekunder åt gången.

Nackdelar: Det kan bli väldigt rörigt med alla intryck och dina egna idéer kan övermanna dig och tvinga ner dig i fosterställning.

Fördelar: Du kan enkelt peppa dig själv och andra eller spara alla dina idéer eller bara ha jäkligt kul med att sätta ihop en Post-it-människa av lappar  i tio olika färger. 

 

Gammal Hårdrockare

11 april 2009 11:31

Hej! Jag är den otekniska sorten. Jag driver en blogg, har rätt så många besökare och har inga problem med att hitta något att skriva om. Snarare tvärtom. Mitt problem är den förbannade tekniken, själva bloggen alltså. Det finns så mycket jag skulle vilja göra med den, men jag fattar inte hur?
Mycket frustrerande.

http://gammalhardrockare.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När sommarenkänslorna ökar i anspråk följer skrivandet med. Ni skriver väl? Det gör jag i alla fall, på en novell som inte vill sluta knuffa och buffa innanför kraniet oavsett hur mycket annat jag har att göra. Och just nu är det ganska mycket. De ko...

     Om ungefär en timme sätter jag mig i förflyttning. Jag kommer att vara stilla 20 minuter på centralen, sen blir det rörelse non-stop i fem timmar. Det är inte tungt, för jag kommer att komma fram till en stad som jag knappt känner, som förhoppn...

      Vi författare vill skriva. För somliga är det svårt att inte göra det. Det tycks inte finnas någon begränsning för i hur många olika ordningar vi kan peta ihop ord på, trots besvärliga regler som "måste" följas. Ibland känns själva författarkon...

Förhoppningsvis har du drömmar. Kanske är det konstnärliga drömmar. Kanske, bara kanske, vill du ge ut en bok, en skiva eller en annan typ av samling av det du gjort. För övnings skull låtsas vi att den är klar.   Tänk dig nu att du går omkring i en ...

När jag var liten prenumererade jag på Kalle Anka & Co. Jag minns en serie där Kalle blev superkändis på att skriva böcker, efter att ha köpt en bok där alla världens klassikerromaner finns sammanfattade i en eller ett par meningar.  Det är ju inte s...