Ett tips från Navid Modiri och Andreas Romans skrivarkurs:

 "Välj en vanlig fras eller ett talesätt som 'Tala är silver och tiga är guld' och vänd på det eller gör om det i ditt huvud. Te. x.  'Tala gör ingen och tiga är dumt.'

Inled en dikt med din mening.

Skriv dikten

Klipp sedan ut varje mening var för sig och lägg de olika bitarna på golvet. Blanda dem. Lägg dem i en ny ordning."

Nu!

Tidsåtgång: tio minuter att tänka ut en fras och ändra den, femton minuter till en timme att skriva en dikt, fem minuter att klippa sönder den och dagar, veckor på golvet med pusslet.

Nackdelar: Du kan få ont i knäna. Du kan glömma bort omvärlden och att du har ett liv utanför.

Fördelar: Du får nya perspektiv och kan se nya möjligheter med dina texter som har med att göra med meningsföljden. Du kommer att ha sanslöst kul.

Strindberg skrev för hand. Det behöver inte du göra bara för det.

Nästan alla stora författare har lärt sig att skriva själva, tycks det. De har studerat andra, de har slipat sig själva och lärt sig med erfarenheter. Det kan man göra, men man kan lära sig av andra människors instruktioner också, människor som studerat ämnet och skrivit själva, som vet vad som krävs för att skriva en bra historia i allmänhet. Du kan få regler som du kan förhålla dig till när du står rådvill. Du kan skita i reglerna om du vill, men ofta kan de peka dig i en riktning som du kanske inte tänkte på själv.

Oavsett hur man vill skriva så är det bra om man vet vad man håller på med. Man ska veta varför man väljer vissa ord, varför man bygger en historia på ett visst sätt och varför man stryker vissa delar av sin berättelse. Många tycks tro att de inte är riktiga författare bara för att de lärt sig grejer ur en bok. Men det är ingen som skriver boken åt dem. De ger en snabb skiss av hur det ska se ut och varför, sedan får man helt använda sin egen fantasi till att hänga upp prydnader där man vill och slå in en vägg här och var, eller riva sönder den där ritningen och helt gå sin egen väg, och veta med ännu större säkerhet varför.

Tidsåtgång: Beror på vilken bok du väljer, hur snabbt du läser och hur mycket av boken du läser.

Nackdelar: Kan kosta pengar om du köper den, gratis på biblioteket. Annars inga.

Fördelar: Du kan få stöd när du inte vet vad du ska göra med din dikt, din låt, din artikel eller din novell/roman eller vad det nu är du skriver. Du blir säkrare  på hur du skriver och varför. Du får lättare att skriva en text som blir bra utan så många omarbetningar, vilket är bra när man jobbar under deadline. Du lär dig anpassa dig efter din mottagare om du behöver.

Hur slutade Pulp Fiction?

Hur kom man på mördaren i den där deckaren?

Vad hette karaktären som var så rolig hela tiden? 

Spring till bokhyllan, hyr eller ladda ner filmen. Jag lovar att jag hittar svaren snabbare. Inte på Wikipedia, utan i någon av mina anteckningsböcker. Jag behöver bara skumma tre-fyra sidor handskriven text och hitta svaren, som om jag visste att jag någon gång skulle vilja veta dem när jag skrev dem.

Och det var ju precis vad jag gjorde, fast inte medvetet. Min egna sammanfattning av boken jag läst eller filmen jag sett består helt av mitt eget urval. Det jag tyckte var viktigt då tycker jag troligen är ganska viktigt nu, och det jag sållade bort en gång skiter jag nog ännu mer i idag. Jag har ett kort och koncist uppslagsverk med EXAKT den infon som JAG vill ha. 

Det mest lysande med att ha ett minibibliotek med kontentan av alla de här historierna är att jag nästan aldrig använder det. Jag behöver helt enkelt inte. När jag väl omsorgsfullt formulerat alltihop en gång behöver jag ofta inte läsa om det. Det sitter redan där, i det halvt dunkla djupet som kallas Minnet, och det bubblar upp på komando när jag bara måste veta detaljer. Medan jag skrev det ögnade jag troligen tillbaka lite i boken eller filmen och plockade upp saker som jag missat, och plotten klarnade ytterligare. Skulle jag helt glömma storyn tar det bara fem minuter max att läsa igenom vad jag en gång skrivit, och jag kan återigen diskutera Tarantinos idéer nästan som om jag nyss kom ut  från biografen. 

Tidsåtgång: Tio minuter till en timme.

Nackdelar: När precis är färdig med en bok eller en film blir man ofta lite loj i hjärnan och vill inte rusa tillbaka in.

Fördelar: Du glömmer inte dina upplevelser lika lätt och du kan därför tycka att tiden för läsningen eller filmskädningen var lite bättre investerad.

Syftet med att värma upp är förbereda sig fysiskt för träning eller tävling och få igång blodcirkulationen, med mera. Kort sagt är poängen att ge sig själv bästa möjliga förutsättningar för att prestera på topp.

Det är tur att idrotten inte har monopol på uppvärmningar, även om jag ganska länge trodde det. Först på Ung Poesi-workshopen under Poesifestivalen råkade jag ut för ett bra sätt att öppna sinnena inför det man ska skriva - så att säga - "på riktigt".

Det är busenkelt. Välj ut en dikt eller ett stycke text ur en bok eller en låttext. Det du nu ska göra är att du ska skriva en dikt på fem minuter max, och du får bara använda orden som finns i det stycke text du valt. Försök att göra en så bra dikt som möjligt, och tillåt dig att inspireras av de enskilda orden i texten du valt och inte texten som helhet.

Läs igenom det du  skrivit, stoppa undan det och ge dig i kast med det du vill skriva.

Tidsåtgång: Sex minuter. 30 sekunder att hitta en text + fem minuter att skriva + 30 skeunder att läsa.

Nackdelar: Inga

Fördelar: Du blir uppvärmd och kan kommer in i skrivandet innan du sätter dig ner för att skriva något.

Imorse när jag vaknade i mina Batmanlakan som jag aldrig har modet att slänga kände jag mig mer äventyrlig än andra dagar. Jag behövde rusa rakt ut i världen och frukosten togs på ett café på Kungsportsplatsen. Tyvärr hann jag inte få mitt te och kokta ägg förrrän min mobil ringde.

Jag fick springa för att hinna upp till Korsvägen. När jag kom fram med andan i halsen kom Philip fram till mig. Det rann blod från hans ögonbryn, han hade blåmärken i hela ansiktet och han skakade. Jag frågade om vad som hade hänt men han förskönk bara djupare i chock. Först när ambulansen stannade utanför sjukhuset och vi steg ur började  han känna sig säker, stödd av mig och en ambulanskötare. Uppenbarligen hade han tänkt exat samma sak som jag när han vaknade i morse, begett sig in till stan och tänkt sätta sig vid Näckrosdammen med en baguette och en cola. Han ringde mig för att göra honom sällskap, och han hade knappt hunnit säga mer än var han befann sig när en kille i labbrock kom fram och började viska hotfulla saker. Samtalet hade brutits av att killen hade slagit telefonen ur handen på honom så att den landade i vattnet, och efter det hade han fått flera slag i ansiktet medan killen stod och skrek  "rasistjävel!" över honom. När Philip hade berättat klart såg han lite tankfull ut.

Philip räckte fram två tågbiljetter. "Dom kan inte ombokas" sa han. Lite motvilligt tog jag biljetterna och tittade på dem.

Jag sitter på tåget till Stockholm. Jag ska hälsa på Lyra och kasta ris framför slottet. Jag ska titta på det där JAS-monumentet jag hört så mycket om, och jag ska ställa mig bredvid Munspelsmannen och bara spela med.

Ciao!

Tidsåtgång: För mig tog det tjugo minuter.

Nackdelar: Det kan bli en vana och man dagdrömmer istället för att agera.

Fördelar: Det är roligt. Det säger något om hur du önskar att dina vanliga dagar såg ut, så att du kan försöka göra dem så lika drömdagarna som möjligt. Det är enkelt och ett bra sätt att komma på bra berättelser.

I julklapp fick jag en stor anteckningsbok av min mamma. Den var riktigt otymplig, och jag visste egentligen inte vad jag skulle ha den till. Tills en kväll på väg hem från stan, då en berättelse kondenserades i mitt bakhuvud. En rejäl berättelse som jag visste hade potential att göra mig nöjd. Så jag fiskade upp den maffiga A4-boken och började skrive en inledning. Jag hann inte så långt innan jag var hemma igen och somnade på soffan, men sedan dess bär jag boken med mig och skriver på en och samma berättelse i den när jag känner för det. Jag har bestämt att den ska vara fylld med en färdig berättelse innan året är slut.

Köp en anteckningsbok i valfri storlek. Köp en penna om du behöver det också. Fila på en berättelse och börja skriva, och håll dig till samma berättelse genom hela boken. Ställ inte för höga krav, det är bara ett första utkast och du kan spara hur mycket eller lite av det som du vill när du bearbetar det. Du kan se det som övning, eller bara något att skriva på när du har tråkigt. Det är ändå en bra idé att sätta en tidsgräns för när du ska vara klar, så att den inte rinner ut i sanden. 

Oavsett hur du gör så kommer du att ha en stadig följetong att återvända till när som helst, en stabil stöttepelare i ditt skrivande.

Tidsåtgång: En kvart att köpa en bok, sedan får du fylla den i din egen takt.

Nackdelar: Kan kännas stressande med en deadline.

Fördelar: Tidspress är ofta bra för att sätta igång inspirationen. Du har alltid ett projekt igång så du behöver aldrig känna att du inte har något att göra. När du är klar har du ettt första utkast till en roman eller en diktsvit.

 Oavsett hur kreativ du är så skapar du alltid ur något. Du har en stor bank att ösa ur med allt du lärt dig. Det är en fantastisk bank med så många skrymslen och vrår att det alltid finns något halvt bortglömt att snubbla över och förälska sig i på nytt.

Banken är långt ifrån perfekt. Det största problemet är att du troligen inte  valt ut innehållet helt medvetet. Du springer förbi skatter dagligen men plockar du upp dem?

 Har du inte redan en anteckningsbok så är det dags. Bär den med dig så ofta du kan, och när du springer på ord du gillar men inte använder, ord du inte  kan eller nya företeelser SKA du skriva ner dem. Vissa gillar att anteckna i mobilen. Själv gillar jag att samla ord, namn och citat på insidan av pärmarna i min anteckningsbok. Då kan de alltid finnas med mig om jag sitter och skriver och inspirera eller rädda mig.

Vill du verkligen arbeta in något i ditt förråd ska du använda det. Är det ett ord eller en mening råder jag dig att skriva ett litet stycke där du använder det flera gånger. Lagra det långt fram i muskelminnet, nästa gång du behöver det finns det lättillgängligt.

Tidsåtgång: Tjugo sekunder åt gången.

Nackdelar: Folk kan bli stressade när du ständigt håvar upp anteckningsboken så fort de talar.

Fördelar: Du har får ett mycket större förråd att ösa idéer ur.

I 24 timmar har en enda tanke slitit i mig varje minut: jag önskar att Victoria är homosexuell! Inte för att jag missunnar henne lycka med sin pojkvän men för att det skulle vara en verklig symbol för att något av det mest traditonella vi har inte kan fjärma sig från något många fortfarande vill ta avstånd ifrån. En smäll på käften för homofoba monarkofiler. Jag förlorade mig i min dröm och började skriva om det som att det var sant. Först en artikel om när nyheten kom ut till kvällspressen. Jag raderade den helt när jag kom på att jag kunde skriva ett uttalande från den blivande drottningens perspektiv. Där ångensten kunde ta över och reducera henne till en människa, med strikta föräldrar och hård press från sin omgivning.

Ta en offentlig person och gör henom mänsklig, på riktigt. Tillskriv personen egenskaper som kommer chocka världen.

Fem-i-topp på förslag:

1. Victorias komma-ut-brev

2. Påvens förord till sina memoarer "Transvestit i skuggan av rampljuset"

3. Texter från Håkan Hellströms sista skiva där han uttrycker sitt hat mot svenska tonåringar

4. Magnus Betnérs dagbok efter ännu en hemlig festkväll på Stureplan

5. Reinfeldt och Sahlins gemensamma uttalande om en långvarig kärlekaffär

Känn hur du raserar världar med dina fingertoppar. Känn hur du kastar ut tusentalsmänniskor i total identitetsförvirring. Det är inte på riktigt, men det är din fantasi och du får använda den hur du vill.

Tidsåtgång: Hur långa texter skriver dessa stora människor? Räkna med minst en kvart

Nackdelar: Det är regelrätt personangrepp om du sprider ut det.

Fördelar: Du kanske plockar ner lite olika människor på jorden i dina egna ögon. Du ger liv åt din egen dagdröm. Det är görkul.